Ett bekymmerslöst liv! Finns det?

Midnatt nu och jag har jobbat klart för idag för en timme sen. Kollar lägenhetsannonserna igen. Fortfarande nada.

Det blir bara rörigare och rörigare när det gäller lund och luleå. Andra urvalet är gjort, och fortfarande lund som gäller. Är dock andra reserv i luleå så det känns endå hoppfullt på ett sett. Nu är det i så fall skolan som ska kontakta mig om jag kommer in, när nu det blir.

Grejen är att jag inte vet om jag vill in eller inte längre. För var dag som går blir jag bara osäkrare och osäkrare. Jag vet att det här är mitt val och ingen annans men om någon kunde välja åt mig så hade det känts lite lättare... eller kanske inte.

Det känns som alla redan har valt åt mig. Alla säger att jag ska välja det jag vill, men innerst inne är nog alla lite ego (inte minst jag själv) och vill att jag ska välja lund. Jag håller självklart med om att det vore det enklaste, men ibland är inte den enklaste vägen den bästa.

Men grejen är att jag vet inte om jag vill gå den enkla eller svåra vägen. Vilken är den rätta för mig?! Men innan ni dömer mig och tycker att jag verkar helt virrig som inte vet vad jag vill vid den här tiden. Tänk på vad ni själva skulle gjort om ni vatt i min sits? Du bestämmer dig för en sak och sen händer något som gör att du får ändra dig. Sen händer lite annat och plötsligt har du chansen att få som du ville från början för att sen upptäcka att det inte är så.

Jag har fått ställa om mig så många gånger att jag verken vet ut eller in längre. Kan nån skruva fram tiden ett år så att jag redan har gjort mitt val?? Snälla!!

Alla som redan vet hur deras närmsta framtid ser ut kan skatta sig lyckliga. Ta vara på det! man vet aldrig när nåt oväntat händer....

Varför ska jag alltid tvivla in i sista stund för? det är inte första gången heller... jag orkar inte skriva upp allt men det har som sagt hänt förr....belive me!

Jag bara gnäller hela tiden, men ni måste försöka förstå att jag tycker det här är svårt, även om ni tycker det är ett enkelt val. Och vill ni inte förstå, så slipp... Det är ett fritt land...

Nu kanske det låter som jag bekyller någon eller några men så är det verkligen inte...den enda som jag skyller på är mig själv för att jag aldrig kan bestämma mig...

Jag vill.... eller det är ju just det jag inte vet.... vad JAG vill... Jag vet vad alla andra vill, men det hjälper ju inte egentligen...

Livet är bra komplicerat ibland.. Jag ska verkligen njuta den sekund som jag har ett bekymmerslöst liv...