Jag är...

...arg, sur, ledsen irriterad. Men framförallt är jag besviken! Besviken på mig själv! Varför ska det vara så jävla svårt? Allt jag vill är ju att lyckas och att uppnå mina mål! De flesta tycker nog att det är en bagatell, men för mig är det allvar. Jag fick tillbaka ett prov idag. Jag fick endast G. Visst man ska väll inte klaga, men får man några höga intagningspoäng av det då??

Nej! Jag är bara realistisk. Hur mycket jag än försöker, hur mycket jag än pluggar så får jag bara G. Jag ska nog sluta plugga. Det ger ju ingenting. Fast då får jag väll IG. Så jag får väll stressa ihjäl mig och gå in i väggen för att få ett par G till studenten.

Jag känner att mina högskoleutbildningar bara flyger längre och längre ifrån mig, och det blir bara svårare och svårare att bromsa. Problemet är att jag inte kan göra någt åt det! Jag pluggar så gott jag kan och jag börjar inte kvällen innan, utan jag är verkligen i gång och pluggar flera dagar innan. Men det hjälper ju inte.

Vi hade ett kemiprov idag med, jag vet inte hur det gick men jag lever på hoppet (Det gör jag alltid, synd att det sviker mig hela tiden! Vad har jag gjort för att förtjäna det?)

Det var verkligen ett monsterprov. När det var tre minuter kvar var jag inte färdig och halva klassen hade flera uppgifter kvar, så det slutade med att vi fick sitta över en halvtimme. Jag hoppas verkligen att det gick bra. Jag behöver ett bra betyg nu. Mitt självförtroende är verkligen i botten just nu.

Det enda roliga med den här veckan är att dansen började igår igen efter ett långt uppehåll. De var både svårt men roligt. Fast den ligger på samma tid som jag spelar trumpet så jag fick flytta lite på den. Så nu ser mina tisdagar ut så här: 8.05-13.00 skola. 15.20-15.40 Trumpetlektion 16.00-17.00 dans. 17.00-18.30 UMK (observera att det tar minst fem minuter för varje förflyttning med bil) Jag kommer fara runt som en jojo varje tisdag.

Något annat än skola behöver jag faktiskt ägna mig åt så det får väll bli så här. Det ska nog gå bra.