tisdag 13 juli 2010

LASIK

Nu ska jag berätta om historien då jag fick perfekt syn! :)

Allt började igår med att jag fick veta på morgonen att alla tåg var inställda pga åskan natten innan. Paniken över att inte kunna ta sig till kliniken efter att man väntat så länge var hemsk. Jag hade dock världens tur att pappa kunde offra sig att köra mig till höör där jag sen kom på ett tåg till malmö. (knockfullt var det förstås så fick ungefär en kvadratdecimet att stå på) Jag blev nån minut sen men hade ringt och förvarnat dem så det var lugnt. Klockan var nu strax efter 11.00.

Efter all stress fick jag lugna ner mig mer och undersökte huruvida ögonen var ok för operation eller inte. Som tur var hade jag tur och allt var lugnt. Men oj vad nervös jag blev av det beslutet. Jag hade redan varit illamående på tåget av all oro men antar att värmen på tåget hjälpte till lite.

Hur som helst jag fick en lugnanade tablett, information om dropparna jag skulle använda efteråt å en snabb genomgång av allt.

Därefter gick jag in i ett rum, la mig ner på en sängliknande grej, fick bedövningsdroppar och skjutsades in under en apparat. (jag uteslutar detaljer för dem som inte vill veta riktigt exakt hur det gick till nu, ögon är känsligt för visa att läsa om) Hornhinnan avlägsnades i alla fall med ett instrument vilket faktiskt kittlade lite...tänk att det kan kittlas på hornhinnan?!? Under det här försvann synen ett par sekunder och jag kände mig väldigt liten och utsatt. Men jag litade på läkaren och hon som satt bredvid så jag lyssnade på vad de sa och gjorde precis så.

Därefter kördes lasern igång. Tog ungefär 20 sekunder kanske och man kunde känna en bränd lukt. Lite läskigt men det var endå ok. Därefter fällde de på hornhinnan igen och fixade till den så den låg bra.

Därefter upprepas allt med det andra ögat. Allt gick väldigt fort och det kan inte ha tagit mer än 15 minuter ungefär. Så fort jag reste mig upp kunde jag se redan på en gång detaljer men allt var otroligt dimmigt. Jag fick vila i ett rum (klockan var nu 11.56, alltså på mindre än en timme sen jag kom var jag redo att sitta upp) Men sen släppte bedövningen och det började göra ont. ögonen sved, var torra och kändes inte bra. Men direkt efter ögondroppar, bedövningsdroppar och lite antibiotika droppar känndes det bra igen.

Innan 13.00 kom peter för att hämta mig och jag mötes av en helt ny värld. Jag kunde se bra redan nu men dock lite dimmigt så blundade mest. på bussen till lund kom ett återfall av smärta så jag fick i lite bedövningsdroppar trots att det skumpade lite. När jag sen kom hem var det sängen och radion som väntade. Ögondroppar av alla dess slag låg bredvid mig och det kändes ändå ok hela tiden. Inga svimanfall eller kräkningar efteråt vilket jag nästan var säker på att jag skulle göra...hehe...

Allt gick bra och redan 16.30 började jag titta på tv efter att ha blundat nästan hela tiden sen operationen.

Jag fixade mat och spenderade kvällen med film och ögondroppar som avlöste varandra...haha...

På natten fick jag sova med öggonskydd som jag inte alls tyckte om men de var i alla fall genomskinliga så man såg igenom dem. Men man såg fan i mig inte klok ut..haha... De ska på ikväll med sen behöver jag dem inte mer.

Dagen efter, alltså idag, var jag på efterkontroll och än så länge ser allt bra ut...:)

Spruckna blodkärl på ögonvitan får jag leva med ett par veckor nu innan de försvinner, men de syns knappt och är inte farliga så spelar ingen roll...:)

5 års väntan är alltså över och jag kan äntligen se klart utan hjälpmedel på evigheter. Det var väll förbrukade pengar trots att det tog hårt i plånboken.

Metoden jag genomgick kallas för LASIK och finns att se på youtube om man söker. Så får man se hur det går till. Men jag skulle inte rekomendera att man ser de innan en operation för det är verkligen starka bilder. Jag började titta på ett av klippen för två dagar sen men avbrött ganska fort. Tyckte det kändes obehagligt att se precis innan. Nu därimot har jag tittat igenom hela utan att reagera så starkt på det. Mest intressant att se hur det verkligen gick till.

Resultatet är permanent men därimot kan man aldrig vara säker på att synen inte kommer försämras igen men jag hoppas klart på det bästa, Det räcker med en gång, även om jag skulle kunna göra det en gång till om det skulle behövas...

Det är min historia om hur jag fick en perfekt syn. Fast det tar nog nån vecka innan det stabiliserar sig helt och det suddiga är helt borta. Men efter mindre än ett dygn på efterkontrollen konstaterades att jag numera har supersyn och läser "myrskrifter" haha...

2 kommentarer:

Betty sa...

Vilken tur att du klarade allt utan större problom. Modigt av dig. :) Kram

Sandra sa...

tack! :) Ja det var inte det roligaste jag gjort, men nu 48 timmar efteråt är jag glad att jag verkligen gjorde det :) kram